Min lilla älsklingskille
Igår var jag med Wille till veterinären för kastrering. Allt gick bra! Det enda var väll att han inte ville vakna. Fick sitta med honom på uppvakningen i nästan två timmar utan att han visade något tecken på att vakna. Veterinärena var och rörde i honom flera gånger men utan resultat. Blev nojjig och tänkte att nu dör han! Tillslut gav dom honom en uppvakningspruta och han vaknade upp förvirrad och jävligt groggy. Hela bilresan till Sangis låg han och tjöt, han lät som en jävla kalkon! Vet att man inte ska skratta, men var verkligen inte lätt att hålla sig från skratt. När vi kom fram bäddade jag ner han i hans bädd och där låg han klubbad hela kvällen. Natten var ett helvete då han inte haft någon ro och gått omkring och gnällt hela natten. Men idag har han varit som vanlig igen. Det enda är kragen som han inte tycker om.

Tycker så synd om min lilla kille som har behövt utsättas för det här. Men det är ju för hans egna bästa!
